Konsten att fika
Det här är ett fenomen jag har funderat på ett otal gånger. Det här med fika.
Snarare antalet fikaenheter, typ kakor, bullar och sånt.
Säg att man är fyra personer som fikar. Då tycker jag och min förvisso undermåliga matematikundervisning, att det rimligen borde vara fyra bullar på bordet.
Men det verkar som om resten av världen tycker att det ska ligga sisådär fem bullar där, vid ett sånt tillfälle. Alla tar sin beskärda del, och en blir över.
Ingen vågar ta den siste.
Slutresultat:
- Den siste bullen blir torr och överbliven.
- Allmän ångest infinner sig hos alla fikare.
- Den som bjuder bli besviken över att ingen vill ha den siste bullen.
En alternativ lösning är att lägga fram två per person, i detta fallet åtta stycken.
Slutresultat:
- Det blir troligen inga bullar över alls. Alltså inga torrisar.
- Alla är glada istället för manodepressiva.
- Bullbakaren kan glädas över en lyckad fikastund.
Att det ska va så svårt med basala saker! Denna dag till ära får ni en liten give-away: en lathund nedan att skriva ut och klippa ut, sätt på kylskåpet:
1 person = 1 bulle
2 personer = 2 bullar
3 personer = 3 bullar
4 personer = 4 bullar
5 personer = 5 bullar
Klipper ut och lämnar till min fikamorsa som alltid har en fikis extra när det är fika.
fniss fniss. känner sååå väl igen detta syndrom från Ögrens-huset. ALLTID en bulle för mycket, eller 3 för den delen... :)
Mycket bra Alle, sätt på kylskåpet! Du med MLI! =)
