Blod, svett och tårar.
Så var denna arbetsvecka till ända.
Och jag överlevde. Vilket är ungefär samma sannolikhet som att överleva ett fall från toppen av Eiffeltornet.
Stressad till tårar på jobbet, in i det sista. Puls över 80 flera dagar i sträck och tungt att andas djupt. Extremt lite sömn och huvudvärk. Ringsignalen från telefonen hör jag än, om och om igen. Stressar sedan iväg till stan i en massa ärenden, i 27 graders värme. Svettigt värre. Skoskav. Blod. Två timmar hos frisören och linserna kärvade ihop totalt.
"Asssssså vad snygg du blev!" utbrister min fantastika frisör.
"Ge mig bara 48 timmars sömn och fem alvedon så ser jag nog mänsklig ut", sa jag. Han fnittar lite till svar. Medhållande fnitter, ska tilläggas.
Springer in på ICA för terapishopping - kaffe, öl och godis. Det som är basic för vidare överlevnad, liksom.
Det är här jag bryter ihop. Där står jag och plockar smågodis och letar febrilt efter lysmelk och Center. Så ser jag skylten.
"Lösgodis- halva priset"
Jag ska inte påstå att jag riktigt grät, men kraftigt tårögd var jag. Kämpade emot dem. Äntligen hände det något bra. Hade jag vart utomhus och inte varit inne i plåtmodulen ICA Maxi så hade jag kunnat titta upp, se Gud kika fram mellan molnen, blinka mot mig och le. "Du är inte förlorad", hade han säkert sagt.
Så jag lever. Eller också så har jag dött och kommit till himlen, jag vet interiktigt vilket. Semester är det iallafall.
Och jag överlevde. Vilket är ungefär samma sannolikhet som att överleva ett fall från toppen av Eiffeltornet.
Stressad till tårar på jobbet, in i det sista. Puls över 80 flera dagar i sträck och tungt att andas djupt. Extremt lite sömn och huvudvärk. Ringsignalen från telefonen hör jag än, om och om igen. Stressar sedan iväg till stan i en massa ärenden, i 27 graders värme. Svettigt värre. Skoskav. Blod. Två timmar hos frisören och linserna kärvade ihop totalt.
"Asssssså vad snygg du blev!" utbrister min fantastika frisör.
"Ge mig bara 48 timmars sömn och fem alvedon så ser jag nog mänsklig ut", sa jag. Han fnittar lite till svar. Medhållande fnitter, ska tilläggas.
Springer in på ICA för terapishopping - kaffe, öl och godis. Det som är basic för vidare överlevnad, liksom.
Det är här jag bryter ihop. Där står jag och plockar smågodis och letar febrilt efter lysmelk och Center. Så ser jag skylten.
"Lösgodis- halva priset"
Jag ska inte påstå att jag riktigt grät, men kraftigt tårögd var jag. Kämpade emot dem. Äntligen hände det något bra. Hade jag vart utomhus och inte varit inne i plåtmodulen ICA Maxi så hade jag kunnat titta upp, se Gud kika fram mellan molnen, blinka mot mig och le. "Du är inte förlorad", hade han säkert sagt.
Så jag lever. Eller också så har jag dött och kommit till himlen, jag vet interiktigt vilket. Semester är det iallafall.
Kommentarer
Trackback
